Tidigt 2020 drabbades Sverige av den 1:a vågen. Väldigt många insjuknade men vad ingen inte visste då var att väldigt många inte skulle komma att helt tillfriskna.

Viruset har orsakat en mängd symtom som påverkar olika delar av kroppen. Dessa långvariga och kvarvarande symtom påverkar livskvalitén, arbetsförmåga och skolarbete, drabbade finns i alla åldersgrupper.

​

Fortfarande är det upp till varje enskild region att bedöma om specifika mottagningar behövs, de så kallade multidisciplinär mottagningar. Ekot publicerade en kartläggning som publicerades 210725. Endast 7 av 21 regioner hade då speciella mottagningar för gruppen. Grunden är att personer först ska ta kontakt med sin vårdcentral för diagnos och behandling. Det innebär att både kompetens, bemötande, möjligheten till undersökningar och symtombehandling varierar stort i landet.

Idag finns det fortfarande läkare som avfärdar diagnosen trots allvarliga symtom. Sjukhusvårdad är ingen biomarkör inte heller positiva SARS-CoV-2 test. 36% bildar aldrig antikroppar. En av läkarförbundets (19) etiska regler där cirka 80% av alla läkare är medlemmar, för att citera,

​

"Läkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, sträva efter att utveckla sina kunskaper och färdigheter, efter bästa förmåga utveckla och förmedla kunskap till gagn för patienter och hälso- och sjukvårdens utveckling samt påtala brister i verksamheten."

​

Nationella riktlinjer för gruppen, saknas fortfarande och ansvariga för det är socialstyrelsen.

Fortfarande vet man inte hur många som fått diagnosen i Sverige. Diagnoskoder/ICD klassifikationer. Statistik om tillståndet kan inte samlas in automatiskt från primärvården utan bara på sjukhusvårdade. Statistik socialstyrelsen 

​

Forskning bedrivs men fortfarande finns det alldeles för få anslag att söka. Däremot finns det läkare och forskare som är genuint intresserade av gruppen och som skulle kunna göra en ännu större skillnad om det fanns avsatta pengar. 

​

Frågan kvarstår, vad är det som utlöst dessa symtom och varför har man inte kommit längre? Expertisen finns bland alla som drabbats men fortfarande så tar man inte vara på den kunskapen.  Patienten är en individ som känner sin egen kropp bäst = patientcentrerad vård med en humanistisk värdegrund. Borde det då inte vara A & O i vården av individer drabbade av long covid?

 

Ska man rehabiliteras ur detta eller behandlas först, svaret är givet.

​

​